”PSOP är vår gemensamma verksamhetsmodell för organisation av tjänster.”

Kajanalands samkommun för social- och hälsovård Kainuun sote deltar i det nationella försöket med servicesedlar, där man också införde Parasta palvelua -verksamhetsmodellen och systemet för servicesedel och köpt service (PSOP).

– I den första fasen infördes PSOP i våra befintliga servicesedeltjänster, det vill säga hemtjänst, personlig assistans för funktionshindrade och närståendevårdens ledighet för funktionshindrade och äldre. Samtidigt kan vi använda systemet för pilotprojektet personlig budget, säger Marita Pikkarainen, utvecklingschef vid Kajanalands samkommun för social- och hälsovård.

Kajanaland har redan ett starkt regionalt perspektiv på organisationen av social- och hälsovårdstjänster, och det krävs en enhetlig process och ett enhetligt arbetssätt för att organisera tjänsterna.

– PSOP möjliggör digitalisering av processen kring organisation av tjänster och bidrar också till att förenkla vår förvaltning. Tidigare har vi utfört allt arbete med servicesedlar och inköp av tjänster manuellt. Detta blir nu betydligt effektivare, säger Pikkarainen.

 

Ett enklare sätt för kunder att använda och jämföra tjänster

Sedan april 2018 har leverantörer för servicesedlar och köpt service kunnat ansöka som tjänsteleverantörer elektroniskt. I framtiden kommer också fakturering att hanteras enkelt genom PSOP och Kajanalands samkommun för social- och hälsovård kommer att information och statistik om användningen av tjänster mer praktiskt än tidigare. För kunderna möjliggör tjänsten ett helt nytt och enklare sätt att använda tjänster. Med systemet kan kunderna till exempel jämföra tjänsteleverantörer och se hur mycket balans, det vill säga tjänster, som fortfarande kan användas. PSOP kan också användas för att uträtta ärenden för andras räkning.

– Vi tror att tiden kommer att visa ännu bättre hur kunderna drar nytta av systemet när verksamhetsmodellen väl blir bekant. För oss, arrangören, är fördelarna redan kända, eftersom vi har ett tydligt behov av att förenkla verksamhetsmodellerna och att ha enhetliga, elektroniska system för att stödja verksamheten. På så sätt kan vi också öka produktiviteten och kostnadsbesparingarna, säger Pikkarainen.

”Vi behöver en gemensam verksamhetsmodell för organisering av tjänster och pilotprojektet för personlig budget.”

Även om fördelarna ur arrangörens synvinkel är tydliga i Kajanaland är också förväntningarna på utvecklingen av verksamhetsmodellen och systemet höga. Parasta palvelua-verksamhetsmodellen har utvecklats i samarbete mellan kommuner och städer och Kajanaland vill att utvecklingen ska fortsätta aktivt i samarbete.

– Om och när lagarna kring social- och hälsovårds- och landskapsreformen träder i kraft kräver vi att verksamhetsmodellen utvecklas aktivt med helheten i åtanke. Vi hoppas fortfarande på integrationer i våra kund- och patientjournalsystem och i Kanta, för att underlätta våra yrkesverksammas arbete. I Kajanaland siktar vi starkt på framtiden och det hoppas vi på också i detta samarbete, avslutar Pikkarainen.